Hem Uncategorized
Kategori:

Uncategorized

Annonsering

Vad är en budget?

Har du gått i tankarna på att göra en egen budget för att underlätta för ditt sparande eller helt enkelt för att få koll på dina månatliga utgifter? Det är i så fall ingen dum idé.

En budget består nämligen av dina samlade inkomster, utgifter och de pengar som finns kvar att tillgå på ditt konto när månaden lider mot sitt slut.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Storbanken Santander redogör på sin hemsida för att en budget är en övergripande koll på vad du får in, vad som lämnar ditt konto och vad du kan spara därutöver – antingen på månadsbasis eller övergripande på helåret.

”Du kan med fördel göra en budget över hela året där du bryter ner dina återkommande utgifter och inkomster månad för månad. Genom att skapa en hushållsbudget över din privatekonomi får du en översikt och koll på dina pengar”, skriver de på den egna hemsidan.

De redogör även att en budget kan vara ett behov för dig som inte har så bra koll på de fasta utgifterna. Det är även bra att ha för dig som har svårt att komma igång med sparandet eller helt enkelt att få intäkter respektive utgifter att gå ihop varje månad. Lever du från lön till lön, då är en budget något du bör överväga att skapa.

”Säg att det visar sig att du lägger 4 000 kronor på mat under en hel månad, här kan det finnas utrymme att sänka den utgiften genom att till exempel laga storkok och matlådor. Och kanske skippa en eller två uteluncher per vecka”, skriver Santander som exempel.

Hur gör jag en budget?

Det finns många olika sätt du kan göra en budget på.

Antingen så räknar du ut intäkter, utgifter och löpande poster så att du får en överblick på de totala utgifterna. Eller så gör du en genomgående sammanställning, exempelvis med hjälp av en Excel-fil.

Felicia Schön arbetar som privatekonom hos Avanza. Enligt henne är det a och o att hitta ett sätt att skapa en egen budget som man själv tycker är kul – oavsett om budgeten görs på papper, i en excel-fil eller i en app.

– För egen del brukar jag också tycka det är bäst att satsa på en ’överslags-budget’ snarare än en som är planerad i minsta krona. Många upplever stress och ångest för minsta lilla som inte går som planerat när varje krona är fördelad. Påminn istället dig själv om vad syftet med budgeten är – att få koll och ha kontroll, säger hon till Nyheter24.

Schön listar sedan vilka centrala delar hon tar med i en sådan budget:

  • Fasta kostnader som är samma varje månad
  • Sparande behandlas som en fast ”utgift” som dras direkt vid lön – sikta på 10% av lön efter skatt
  • Rörliga ”måste-kostnader” som mat, drivmedel etc som kan variera något
  • Rörliga ”nöjeskostnader” – här lägger jag in rörliga kostnader som jag vet kommer under månaden och sedan resterande del får bli rörligt, t.ex mer utemat betyder mindre till shopping

Vad är rimligt att leva på i månaden?

Hur mycket du bör leva på varje månad beror på flera olika faktorer. Har du familjemedlemmar som du behöver tänka på när du handlar?

Var du handlar din mat och tankar din bil påverkar också de totala utgifterna då olika butiker och bensinmackar har olika prissättningar. Kort sagt är det svårt att redogöra för vad som är rimligt att leva på i månaden. Flera aspekter så som livssituationen spelar roll.

Sett till vad som är satt till existensminimum, det vill säga det belopp som av svenska myndigheter anses behövs för att kunna överleva, så finns ett snittbelopp framtaget.

Juridiksajten Jurio redogör för att ”normalbeloppet” bestämts varje år och 2025 ligger det på 6 186 kronor per månad för en ensamstående vuxen. Även här påverkas existensminimumets storlek av hur många som ingår i hushållet.

Vad ska jag undvika när jag gör en egen budget?

Enligt Schön bör du vara så realistisk och ärlig mot dig själv som möjligt. Brukar du spendera 5 000 kronor på mat är det orimligt att tro att du ska kunna hålla 3 000 kronor under någon längre period, säger hon.

– Acceptera det utrymmet som finns. Ekonomi handlar om att fördela en begränsad resurs vilket de allra flesta människor behöver förhålla sig till. Är du inte nöjd? Se vad du kan göra för att få ner kostnader eller ännu bättre – öka inkomster.

Vad är de vanligaste ”misstagen” många gör när de ska sätta upp en budget?

Felicia Schön menar att det är flera saker. Hon listar fem punkter med missar som hon anser är alltför vanliga:

  • Missar budgetuppföljning – ta 30 min varje månad och se hur det gått, behöver du göra några justeringar?
  • Sätter upp en orealistisk budgetfördelning.
  • Väljer att stoppa huvudet i sanden pga ångest. Jag kan förstå det, men att undvika att planera och ha koll på sin ekonomi kommer bara göra det värre och öka ångesten.
  • Du fokuserar för mycket på att få ner småkostnader snarare än att titta på de stora kostnaderna. Störst skillnad i ekonomin görs genom 1) öka inkomster 2) se över fasta kostnader som att förhandla bolåneräntor, elavtal och prenumerationer.
  • Tar sparandet i slutet av lönen istället för i början av lönen.

Annonsering

Varför en sparbuffert är avgörande

Till skillnad från pensions- eller målsparande är en sparbuffert till för att täcka oväntade kostnader. Det handlar inte om att spara till en resa eller ett bröllop, utan om att ha en trygghet om exempelvis bilen går sönder eller en vattenläcka uppstår i hemmet.

Problemet är att det kan kännas svårt att komma igång – att spara till oväntade utgifter är knappast lika motiverande som att spara till något roligt. Så hur skapar man en buffert på ett smidigt sätt?

Så kommer du igång med buffertsparandet

Niklas Laninge menar att ekonomi ofta väcker osäkerhet och att många skjuter upp sparandet av just den anledningen, skriver Aftonbladet

– När vi inte vet exakt hur vi borde göra, tenderar vi att skjuta beslutet på framtiden. Mitt råd är att sänka trösklarna för dig själv. Oavsett din inkomst är det viktigaste att komma igång – starta ett månadssparande på 200 kronor och bygg upp bufferten successivt, säger han.

Det finns dessutom många digitala verktyg och banker som förenklar processen.

– Idag finns det många aktörer som gör det busenkelt att komma igång. Den största utmaningen för de flesta är faktiskt att ta det första steget, berättar han.

Hur stor buffert behöver du?

Den klassiska rekommendationen är att ha tre månadslöner i buffert, men enligt Laninge är det bättre att utgå från sina faktiska utgifter.

– Ett bättre sätt att räkna är att se till att din buffert täcker tre månaders utgifter, snarare än att stirra sig blind på inkomsten.

Men han betonar också vikten av att anpassa sparandet efter sin egen livssituation.

– En husägare har oftast större oförutsägbara kostnader än en student som bor i korridor. Den som har låga fasta kostnader kan därför tumma lite på tremånadersregeln, säger han.

Vilken sparform är bäst?

En buffert ska vara lättillgänglig och utan risk, vilket påverkar var pengarna bör placeras.

– Eftersom dessa pengar ska täcka oförutsedda utgifter, bör de placeras i en sparform med låg risk. Ett sparkonto med ränta eller en fondportfölj med låg riskfördelning kan vara bra alternativ, förklarar Laninge.

Bästa sparkontona för din buffert

För den som vill ha en obunden buffert med ränta finns det flera alternativ att välja mellan. Här är några aktuella erbjudanden:

🔹 Brocc – Obundet konto med 0,50% ränta, möjlighet till bundet sparande med upp till 3,10%.

🔹 Marginalen Bank – 2,25% ränta på obundet sparkonto med obegränsade insättningar och uttag.

🔹 Hoist Spar – 2,00% rörlig sparränta, avgiftsfritt och obundet.

🔹 Nordiska – 2,70% ränta på obundet konto, med en minsta insättning på 10 000 kr. Möjlighet att binda till 3,05%.

🔹 SBAB – 2,00% ränta på obundet sparkonto med fria uttag.

Att bygga en buffert handlar inte om att spara stora summor direkt, utan om att skapa en vana och kontinuitet i sparandet. Med rätt strategi kan du skapa en ekonomisk trygghet som gör att oväntade kostnader inte blir en katastrof.

Annonsering

I Sverige finns det flera olika tillägg och bidrag avsedda att underlätta den privata ekonomin för medborgarna. Ett av dessa är bostadstillägget, som pensionärer kan få tillgång till om de uppfyller vissa grundläggande krav, såsom att vara bosatt i Sverige, erhålla hela den allmänna pensionen och vara minst 66 år gamla.

Bostadstillägg för pensionärer

Bostadstillägget riktar sig primärt till pensionärer med låga inkomster. Hur mycket du kan få i bidrag, om din ansökan godkänns, beror på flera faktorer, inklusive din inkomst, bostadskostnader och eventuella tillgångar.

Men hur mycket bostadstillägg är det möjligt att få som mest som pensionär?

Som ogift kan du få ersättning för dina bostadskostnader upp till 7 500 kronor per månad, medan du som gift får hälften av detta belopp, det vill säga 3 750 kronor.

Hur mycket kan du få i bostadstillägg som pensionär?

Enligt ett faktablad som Pensionsmyndigheten publicerade den 1 januari 2025 klargörs hur stor del av bostadskostnaderna som täcks beroende på storleken av tillägget.

“För ogifta personer är ersättningsgraden 100 procent av bostadskostnader upp till 3 000 kronor, 90 procent för kostnader som överstiger 3 000 kronor, 70 procent för kostnader över 5 000 kronor, samt 50 procent för kostnader som överstiger 7 000 kronor, upp till 7 500 kronor,” skriver myndigheten och tillägger:

“För gifta eller sambor gäller hälften av bostadskostnaderna med motsvarande ersättningsgrader, upp till 3 750 kronor. Dessutom görs ett tillägg på 840 kronor för ogifta och 420 kronor för gifta,” förtydligar de.

Detta innebär att den högsta möjliga ersättningen i bostadstillägg för pensionärer år 2025 kan uppgå till 7 290 kronor i månaden för ogifta samt 3 645 kronor för gifta.

Källa

Annonsering